• Två själar mot världen



En väldigt söt bild min kära vän Lovisa laddade upp på Facebook igår. Skrattade ihjäl mig när jag såg den. Jag menar kolla mina glasögon... haha. Men jag log. Jag log så att jag fick kramp i kinderna. Bilden påminner mig om mitt liv för flera år sedan, när jag bodde granne med denna fina flickan i Ljungby. Jag och Lovisa var varje dag och gjorde de mest galna saker. Hon fick fram den där galna sidan ur mig, den lilla blyga, fega Sofie. Vi tände eld på skogen, gjorde parfymer av blommor och badskum, gjorde hinderbanor för alla hennes katter, hade äppelkrig med hennes lillebror, gömde oss högst upp i deras enorma äppelträd och vi hade tankar på att gräva en pool i deras trädgård. Det var bara en bråkdel av alla saker vi hittat på. Alla saker har väl inte vart så positiva, fast ändå så att vi skrattat åt det senare . Som när vi skulle plocka upp deras kattungar och mamman attackerade Lovisa och bet henne på axeln så att hon fick äta pencelin, glömmer det aldrig, haha.

Vi har även gått igenom många svåra saker tillsammans. Väldigt svåra.
Men så flyttade jag, och allting förändrades. Från att vara varje dag, har vi inte vart på flera år. Vi säger varje gång att vi måste ses, men det blir aldrig av. Saknar henne. Saknar den tiden. Saknar allt.
Tjejen är grym. Älskar dig Lovisa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0